SammanfattningInom vården är det idag vanligt med bland annat ryggproblem. Risken är stor att värken blir långvarig. En Australiensk studie visade att en tredjedel av dem som hade besvär från ländryggen fortfarande hade det ett år senare.Styrkan i bålmuskulaturen är central för alla typer av rörelser som vi utför funktionellt i det dagliga livet, i arbetssituationen och på fritiden. Har man en bra styrka i magmuskulaturen och i ryggmuskulaturen förebygger man skador och överbelastningsproblem bland annat i ländryggen.Syftet med studien har varit att visa om vårdpersonal kan få minskade problem i ländryggen av att bygga upp sin bålstabilitet genom övningar som stärker m.transversus abdominis och m.multifidus. Går det att förbättra förutsättningarna för att personalen ska kunna orka jobba inom vårdyrket, som är ett mycket tungt arbete med många osymmetriska lyft.

AimThe aim of this study was to evaluate the activity recorded with electromyography (EMG) fine-wire electrodes, in transversus abdominis (TrA) and rectus abdominis (RA) while performing various stabilization exercises, and to investigate how the level of activation was affected by specific instructionsMethodTen physically active women (27.1 ± 5.5year, 1.74 ± 0.05 m, 67.1 ± 8.6 kg) performed six different stabilization exercises (four lying supine with bent knees and hips and two in four point kneeling). They performed two sets of exercises, the first without and the second with specific instructions. The specific instruction was ?abdominal hollowing to activate? TrA. The fine-wire electrodes were inserted bilateral into TrA and RA with an injection needle with guidance from an ultrasound.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie som handlar om reliabilitet och validitet av mätmetoder vid vila och aktivering av Transversus abdominis och Multifidus..

Background and purpose: Volleyball requires a lot of the human body, andeffective core stability is necessary for the athlete. Our muscles cooperate as achain of motions and core stabilization is the base for the moving muscles.The most well-known stabilization muscle is m.transversus abdominis (TrA).The purpose of the present study was to evaluate the function of TrA inSwedish female elite volleyball players and to observe the influence of eightweeks of stabilization exercise on the TrA. Method: 10 female elitevolleyball players (mean age 24,7 years, range 18-31 years) participated inthe study. TrA was measured in supine position with a pressure biofeedbackunit. Subjects were instructed to draw in the abdominal wall without movingthe pelvis and hold for 10 seconds.

Patienter med ländryggsrelaterade besvär är en grupp som ständigt ökar i omfattning. Det finns idag en mängd olika sjukgymnastiska insatser att tillgå vid dessa typer av besvär. Under 1990-talet har ett nytt synsätt på ländryggsrehabilitering uppstått där m transversus abdominis (TrA) inverkan i sammanhanget allt mer framhävts. Syftet med denna studie var att undersöka sjukgymnasters kunskap om TrA betydelse vid ländryggsbesvär, samt hur de omsätter denna kunskap i sitt kliniska arbete. För att få en uppfattning om detta sändes 70 enkäter ut till sjukgymnaster verksamma inom öppenvården.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

SyfteStudien syftade till att undersöka om långvarig ihållande submaximal aktivering av Transversus Abdominis (TrA) påverkar dess anticipatoriska aktivering vid snabba viljemässigt utförda armrörelser.MetodI stående position utförde nio fysiskt aktiva kvinnor fem st snabba bilaterala armlyft från 0º till 90º axelflexion före och efter cirka 10 minuters ihållande submaximal aktivet i TrA samt efter 5 minuters vila. Elektromyografisk aktivitet (EMG) registrerades via två intramuskulära trådelektroder, placerade i höger TrA och två ytelektroder placerade på höger Deltoideus anterior. Buktrycket tros tillsammans med TrA stabilisera ryggraden vilket registrerades genom att en tryckgivare placerades i magsäcken.ResultatTrA aktiverades före Deltoideus både före och efter den långvariga aktiveringen. Initieringen av EMG-signalen i höger TrA hade oförändrat förhållande till initieringen av EMG-signalen i Deltoideus före och efter ihållande aktivitet samt efter 5 minuters vila. EMG amplituden i TrA var oförändrad både i baslinjefasen (600 ms före till 250 ms före deltoideus aktivering) och i den anticipatoriska fasen (100 ms före till 50 ms efter Deltoideus aktivering).

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Äldre människor är en grupp som växer och blir allt större. På grund av åldrandetdrabbas denna grupp ofta av någon form av funktionsnedsättning. Många gångerkan den äldre populationen känna sig hotad av åldrandet, eftersom den påverkarindividens självständighet. Ett sätt att bibehålla självständigheten är att användahjälpmedel. Idag finns många hjälpmedel på marknaden, vilket också ökatbehovet av att utvärdera hur väl produkterna uppfyller sin funktion.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.